januari 2006 - Helén Lalér Herbring
Att lägga ned skolor är inte att visa handlingskraft!
Göran Petterssons (m) inlägg angående nedläggningar av småskolor i kommunen ger ett mycket oöverlagt intryck, och väcker många frågor om vart politiken i vår kommun är på väg. Enligt Göran Pettersson ”torde det råda politisk enighet” jag tror att många väljare ställer sig frågande till detta. Finns det i kommunen inget borgerligt parti som stöder en positiv utveckling för glesbygden?
Jag ställer mig dessutom skeptisk till att man menar att Grisslehamns skola skulle vara anpassad till 60 elever och Norrsund till 250, det är alldeles för många elever i dessa skolor. Underlaget är också i mina ögon tvivelaktigt framräknat då besparingarna grundas på kommunens egna mycket kryptiska hyresberäkningar och inga kostnader för framtida baracker tas med. Det framgår dessutom att besparingarna är alldeles för små för att på något sätt kunna ge ett bidrag till någon pedagogisk kvalitetsökning eller lösa det ekonomiska underskottet. Frågan blir då vad kommunens nästa drag blir?
Jag skulle också vilja kommentera bussfrågan. Vi som bor i glesbygd kommer alltid att åka buss, så länge det nu finns några bussar att åka med, för att ta oss till olika aktiviteter. Jag tror inte att många ser bussåkandet som något stort problem. Problematiken i det här ärendet är mycket större än så. Man menar att skolorna ska läggas ned för att kvalitén ska bli bättre. Detta förslag ger bland annat trånga skolor, många klasser, större klasser, baracker och nödlösningar men inte mer pengar att röra sig med. Hur ska detta kunna öka kvalitén? Låt er inte luras in i nyckeltalens bedrägliga värld, kvalitet är mycket svårt att kvantifiera det måste kompletteras med sunt förnuft också!
Man undrar då vad den egentliga orsaken är? Vill våra politiker att alla kommunens invånare ska bo i tätorterna? Hur attraktiv blir skärgården för fritidsboende och turister om det inte finns någon bofast befolkning, ingen service. En nedlagd skola ger ännu större svårigheter för tillexempel butiker att överleva. Vilka signaler sänder man till de som önskar bo kvar i kommunen de som överväger att flytta hit, företag som kanske önskar etablera sig här, vilken uppfattning får de om kommunens handlingskraft, en kommun som inte har initiativförmåga och framtidstro. Det finns en uppsjö av entreprenörer, goda idéer och livskraft. Lyssna till de nätverk som redan finns, uppmuntra till att det skapas fler. Så kommer vi att kunna fylla våra skolor igen! Det är kommunens skyldighet att stötta och ta till vara alla dessa idéer som finns ute i kommunen, inte att motarbeta innevånarnas kreativitet!
Jag har full förståelse för att det kan kännas motigt och otacksamt att arbeta politiskt, att man kan tappa sitt engagemang, men ändå skulle jag välkomna en nytändning hos våra politiker. Som tur är står ett val för dörren. Majoriteten av väljarna bor i glesbygd, många områden i kommunen har småskolor, de bör nog redan nu ta sig en funderare på hur framtiden kommer att se ut! Alla i kommunen vinner på att hela kommunen lever.
Istället för att se skärgården och glesbygden som något onödigt ont som man måste dras med, acceptera att Norrtälje kommun ser ut som den gör, ta vara på det som gör den unik, profilera kommunen, visa våra styrkor, våga sticka ut - var stolta!
Helén Lalér Herbring
Medlem i www.levanderoslagsbygd.se
2006-01-23 - Helga Söderman och Anette Hallsenius, Singö
Kommentar till ledaren i NT 23 januari
Med vilken rätt har ni Reidar Carlsson anledning att föreslå Singö skolas nedläggning idag? Ni kanske aldrig har besökt Singö skola; denna idyll i skärgården, där barnen har de bästa förutsättningar med utbildade pedagoger, fina lokaler anpassade för mindre barn, underbar natur, långt från trafikerade vägar. Här finns stor föräldramedverkan och en engagerad bygd. Här finns en levande skärgårdsö med ca 35 småföretag här finns affär, kiosk, camping och kyrka. Vi vet att Grisslehamns barn alltid har trivts i Singö skola och att föräldrarna gärna skickar sina mindre barn hit vilket de gjort sedan år 1982 då vi fick en förskola här. (Singö skolas mellanstadium flyttades till Grisslehamn redan år 1962.) Vi Singö och Grisslehamn är enhet men har inte för många lokaler, eftersom 6:orna från Grisslehamn måste flyttas till Norrsundsskolan. Betänk att stor inflyttning väntas till Älmsta i samband med nybyggnationer. Då måste baracker upp igen! Tänk inte så kortsiktigt utan jobba i stället för en levande Roslagsbygd. Det tjänar hela kommunen på.
Helga Söderman f.d lärare i Singö skola
Anette Hallsenius f.d elev i Singö skola
2006-01-24 – Peter Wahlfort, Singö
Jag såg din ledare i måndagens tidning.
Det var en mycket bra beskrivning av förhållanden på landsbygden, förutom stycket om Singö skola där det mer övergripande perspektivet saknades, närheten till Grisslehamn är bara en stor fördel i skolverksamheten, inte ett problem.
I diskussionen kring nedläggningshotet av bl Singö skola är det värt att poängtera att det är gott om elever i dagens Singö skola. Det tycks råda en självklar uppfattning om att det är ett litet elevunderlag i Singö skola. Det är inte sant, idag är det så mycket elever i både Singö och Grisslehamn att de inte får plats i en skola. Inte ens om man tror på skolförvaltningens generösa maxantal i Grisslehamn om 60 elever från 6 år till 12 år i endast två ordentliga klassrum.
Det är t o m så att elevunderlaget har i tio-femton år varit på en lika hög, eller högre nivå. Nu har skolförvaltning skådat i kristallkulan, konstaterat att det kan bli betydligt färre elever de närmaste 2-4 åren men man har inte försökt att se längre än så.
Singö är en liten skola som mer eller mindre ständigt är under nedläggningshot, senaste försöket var i mitten av åttiotalet, dessförinnan på sjuttiotalet, i början av sextiotalet och säkert flera gånger innan dess. I en så liten bygd behövs det inte många in- eller utflyttningar för att det ska påverka underlaget. Under perioder är det lite barn för att sedan bli betydligt fler och då fungerar Singö som buffert, en billig lokal som inte kostar nämnvärt i ”lågsäsong” och som rätt använd sparar kostnader som alternativ till baracker el dyl i högsäsong.
-Återigen är det värt att poängtera att det är på denna höga nivå vi är just nu!
34 elever i Singö och lika många i Grisslehamn låter kanske inte så mycket men för en byskola är det en bra nivå, med flerdubbelt antal elever är det ju inte längre någon byskola.
Varje tidigare nedläggningsförsök har kommit på agendan när det har varit riktigt lite elever i skolan. Det är anmärkningsvärt att det nu kommer ett förslag redan när underlaget är på en mycket god nivå. Förslaget grundas på en kortsiktig prognos om att elevunderlaget kommer att vika de närmaste åren. I en helt annan del av kommunens tankesmedja pratar man om en närmast astronomisk befolkningstillväxt. När Norrtälje kommun ökar sin befolkning med 40% de närmaste 25 åren så kommer självklart en del också tillfalla de norra delarna.
Förutom storvulna planer så rullar naturliga växlingar vidare, Stockholms kommun börjar se en ny babyboom och snart når den också oss så det hänger inte bara på inflyttning.
De som då väljer att flytta till exempelvis Singö gör det knappast via Rimbo eller Norrtälje, de kommer mestadels från Stockholm och är attraherade av just det som dagens skola på Singö representerar. Skolan behövs för att locka familjer till kommunen i kampen om inflyttning och skattekraft.
Elevunderlaget växlar över tid och något annat är inte att vänta. I en unik miljö och med de rimliga kostnader skolan har måste vi inom kommunen få tillåta oss såväl nedgång som uppgång. Jag måste instämma i att politikerna har andra överväganden att göra än det fyrkantigt räknande av elevplatser som tjänstemännen är ålagda att göra. Stänger och säljer vi en skola som har levt i 150 år och som kan leva gott länge än, kastar kommunen bort en möjlighet som är mycket större än själva skolverksamheten.
Peter Wahlfort, Singö
2006-01-25 - Karin Sahlin, Älmsta
Norrtälje kommun borde vara stolt över Singö skola
Flytta till Norrtälje kommun. Här finns skolor där dina barn får en trygg start i vackra miljöer,skolor som är så små att alla barn självklart är sedda och kända av alla,lärare och föräldrar mm. Här finns skolor där barnen har skolgårdar som man i Stockholm bara kan drömma om och lägger ner mycket tid och pengar på att försöka skapa. Så skulle en reklamkampanj kunna se ut för Norrtälje kommun.
Men vad tänker politikerna göra? Jo,lägga ner något som fungerar bra och som jag vet skulle kunna locka småbarnsföräldrar till kommunen. På en skola i en Stockholmsförort har man målat en hel vägg med vacker natur. En grön äng,en blå havsvik,röda trähus. Tittar man ut ur fönstret i Singöskolas matsal ser man det...live...
Man vet numera om att den "fria leken" och fantasin är viktig för barns utveckling. En del skolor satsar i bästa fall tid och pengar i på att skapa miljöer där barnen kan leka fritt! När barnen på Singö en dag tog mig med ut i skogsbrynet (vilket är deras skolgård) blev jag mållös. Det öppnade sig en värld! På ett stort område fanns massor av kojor. Här fanns allt sängar, spisar,bilar,hissar ja t.o.m hårtork. Allt av kottar,stenar,pinnar,snören mm.Snacka om fri lek.... I Björkhagens skola i Stockholm där mina,nu tonårsbarn, gick i lågstadiet jobbade vi föräldrar mycket på att alla barn skulle känna allas föräldrar.
Vi föräldrar försökte lära känna varandra och försökte ha lite liknande normer för vissa saker.Vi tänkte att det var en viktig trygghet för barnen. Det var ett arbete som vore helt onödigt på Singö eftersom alla känner alla långt innan de börjar skolan. Många har mor-och farföräldrar som har gått i samma skola. Att låta de små barnen i Grisslehamn få ta del av den här tryggheten och bussa upp dem till Singö är ju genialt.
Att stänga skolan på Singö vore att förstöra något som byggts upp i mer än 150 år och som många skolor kämpar för att nå upp till. Jag har själv funderat på att min familj skulle flytta till Singö när vår 3-årige son ska börja skolan, just för att kunna ge honom den skolstarten. Stängs skolan blir det ingen flytt.Kanske finns det fler som tänker så? Tids nog får Singöbarnen resa. En del pendlar 12 mil varje dag för att gå i musikklass redan vid 13 års ålder. Låt barnen få sin lugna start. Jag tror inte att det finns någon som helst vinst med att stänga Singö skola; i längden. Singö är nu en levande skärgårdbyggd med skolan affären och kyrkan mitt i byn. Där barnen kan gå från skolan till affären över kyrkogården och titta på gravarna och se sina förfäder ligga begravda. Det kallas trygghet! Något att värna om, som man skulle önska att alla barn fick uppleva. Det är ett mycket stort ingrepp att rasera något sådant.
Politikertänk er för! Naturligtvis riskerar en nedläggning av skolan att bli en början till ett levande skärgårdssamälles nedgång. Kommer affären klara sig? Kommer kyrkan att fira gudstjänst varje söndag, som nu? Kommer den stora barnkören på 19 barn i åldrarna 6-14 år att finnas kvar på Singö, när skolan kommer att ligga i Grisslehamn, i en annan församling? mm. Nej jag tror att Singö riskerar att bli ett lyx-sommarparadis för semesterfirare. Jag tror att en nedläggning av skolan är ett första steg.
Karin Sahlin
Kantor i Häverö-Singö församling
2006-01-25 Inger Hofquist, Singö:
Låt Singö leva, se möjligheterna
Jag är permanentboende på Singö och har haft 4 barn i olika skolor i Norrtälje kommun under -70, -80, -90 och nu också 2000 talet. Yngsta barnet har gått hela vägen i skola med början på Singö, Grisslehamn, Norrsund och går i dagsläget 1:a året vid Roden skolan i Norrtälje. Det har varit tryggt och skönt att få haft förmånen att de första 3 åren har varit här i Singö skola.
En underbart fin start på en lång skolgång!
Eftersom det efter de första åren på Singö sedan blir bussåkning i 9 år. Ett bussåkande som blir längre rent tidsmässigt, vartefter barnet byter skola. Nu hör det till saken att vi i glesbygd är vana att åka buss/bil till olika aktiviteter, så det är inte där problemet ligger.
Det stora HOTET handlar om en eventuell nedläggning av vår skola!
Det är mycket svårt att förstå hur majoriteten i Barn-och Skola resonerar, hur ni ser på verkligheten i glesbygden. Finns det någon verklighet i form av människor för er bakom siffror, staplar och diagram?
Ni är folkvalda och går folkets ärenden, säger ni. När ni då enligt alla era kalkyler beräknade att elevantalet skulle minska, tycker jag att det hade varit en lysande ide att i ett tidigt skede varit i samspråk med lärare/föräldrar/elever på Singö, att ha sammankallat till en "brainstorm".
Där alla fick komma med ideer om vad vi kunde, läs KAN, göra för att behålla vår skola.
Det måste vara bättre att alla hjälps åt, är delaktiga i det som är så viktigt och berör alla boende. Inte som det blev nu, vi fick ingenting veta om vår skola förrän "fem i tolv". En ful form av överraskningstaktik från politikerna, skulle jag vilja kalla det.
Allt skall beslutas fort, fort så vi/folket inte hinner reagera på det som händer. Politiker i allmänhet skulle kunna vinna mycket på att vara mer lyhörda/ödmjuka inför den "vanliga människan".
Jag ber er att lyssna på vår historia och titta också bakåt ibland, det blir lättare då att se vad som går att göra i framtiden. Ofta har allt en märklig förmåga att upprepa sig, det som händer nu har också hänt tidigare. Lämna era skrivbord ibland, gå ut i verkligheten se, hör och lär. Ta till er allt detta med öppna sinnen och sedan kan vi mötas igen och förhoppningsvis prata samma språk.
VI MÅSTE LYSSNA, FÖRSÖKA FÖRSTÅ OCH RESPEKTERA VARANDRA!
Vi här ute på Singö har ett helt annat utgångsläge, än vad de har som bor på landsbygden ca 10-20 min resa från Norrtälje. Jag anser att det finns vissa saker som måste ingå i en glesbygd för att den skall kunna växa/föröka sig och fungera.
1. Skola
2. Affär
3. Allmänna kommunikationer
4. Post/lantbrevbärare
5. Kyrka
6. Sjukvård och barnomsorg inom rimligt avstånd, som det nu är 1-2.5 mil.
7. Arbetstillfällen i och omkring hembygden
Sist men inte minst behövs MÄNNISKORNA, som formar bygden och gör den till det den är.
EN LEVANDE ROSLAGSBYGD!
Men nu har allt ställts på sin spets!
Skall den levande landsbygden inte vara levande, utan drivas med konstgjord andning, tills det inte fungerar längre? Enbart vara en vacker plastkuliss 3 korta sommarmånader om året? Börjar ni politiker att förstå vad det är frågan om, vad ert beslut har för konsekvens för vår överlevnad? Dras skolan in, så följer snart bussturerna efter. Eftersom det inte finns någon skola, kommer det inte att flytta hit några barnfamiljer. Snarare tvärtom, de flyttar härifrån! Affären får dåligt kundunderlag! Varubilarna åker inte ut! ICA satsar inte....
Vad innebär inte allt detta, hemska tanke!
Sedan finns det en aspekt till. Om det går så långt att skolan stängs, så tror inte jag att den någonsin kommer att låsas upp igen, åtminstone inte för att fungera som skola!
Men jag hoppas innerligt att sista ordet ännu inte är sagt i denna viktiga överlevnadsfråga!
Vi är stolta över vår hembygd! Den skall gå vidare till nya generationer, som väljer att leva sitt liv här på ön! Det måste alltid finnas en valmöjlighet! Vi vägrar att bli infösta i färdiga fållor!
UPP TILL KAMP FÖR VÅR Ö, SINGÖ! TILLSAMMANS ÄR VI STARKA!
Inger Hofquist, en helt vanlig öbo, som har fått den stora förmånen att få bo på Singö!
2006-01-29 - Lisbeth Eriksson, Singö:
Angående Reidar Carlssons ledare den 23/1 2006.
När jag läser dagens ledare av R.C blir jag först glad äntligen någon som förstår vikten av att behålla en liten skola för en levande landsbygd. Fortsätter läsningen och jag blir mer och mer upprörd när samme R.C uppmanar skolnämnden att lägga ner Singö skola. Motiveringen är att skolorna ligger så nära varandra och att elevantalet är så lågt. Vad R.C inte förstått är att det kommer bli trångt i Grisslehamns skola med följd att troligen klass 6 kommer att få flytta till Norrsundsskolan. Det handlar inte om att barnen ifrån Singö får åka buss till Grisslehamn för nu åker Grisslehamnsbarnen från förskolan till tredje klass till Singö och alla barnen är våra barn. Denna lösning att 0-3 på Singö och 4-6 i Grisslehamn är vi alla nöjda med oavsett om vi bor på Singö eller i Grisslehamn. Du skriver att det är självklart att man värnar om sin skola och ser den som en förutsättning för bygdens överlevnad. Javisst, det är bland annat därför vi kämpar för att få behålla denna fina skola.
Jag har med glädje konstaterat att det de senaste åren flyttat hit 9 fam. med 22 barn som tidigare varit fritidsboende. Jag tror inte flytten beror på att de flesta får pendla längre till sina jobb. Nej svaret är att de alla vill bo med sin familj i denna fina bygd och att barnen har det tryggt i skolan. Tyvärr kommer vi inte locka nya barnfamiljer till oss med denna politik att lägga ner skolor även om de är små, detta gäller hela norra kommunen.
Har R.C och Norrtälje kommun helt tappat tron på en levande skärgård?
Lisbeth Eriksson, Singö
2006-01-31 - Anders Burman, Singö:
Förhastat och efterklok är motbjudande omdömen i beslutssammanhang
Det sägs, att politik är att vilja! Vems vilja? undrar man. För den förtroendevalda självklart: viljan från dem som valt dem i förening med den egna.
Hur får man reda på väljarnas vilja? Självklart: genom att fråga dem, kommunicera. Men nu räcker inte detta som underlag för beslut. Politik är nämligen också att sakligt informera om problematiken kring de aktuella spörsmålen, dvs. sprida kunskap. Väljarna ska få veta och ta ställning till de övergripande problemen, som ofta är av ekonomisk natur.
Men å andra sidan ska även den förtroendevalda få reda på de sannolika övergripande problem och konsekvenser som väljarna tydligare ser och kan komma att drabbas av i framtiden p g a ett visst beslut. Allt detta ska bakas in i underlagen för beslutet i den ena eller andra riktningen.
Ju närmare man kommer slutet i beslutsprocessen sätts hos den förtroendevalde en viktig egenskap på prov: det personliga modet, att våga. Ska jag vara trogen väljarnas vilja eller partiets linje eller mig själv? Ska jag fatta ett beslut mot bättre vetande? Var är min självrespekt och solidaritet? Behövs det längre tid till beslutet för att öka kunskaperna om de sannolika negativa konsekvenserna och få dem mera genomlysta? Oerhört viktigt om minsta tveksamhet råder! Förhastat och efterklok är motbjudande omdömen i beslutssammanhang. Att efter några år besöka den aktuella bygden och känna skuld att ha medverkat till dess negativa utveckling eller försvårat dess kamp att överleva är föga hedrande i synnerhet om man en gång orkeslöst och oengagerat valde alternativet mot bättre vetande och på grund av bristande offensivt framåttänkande.
En förtroendevalds uppgift är inte att defensivt fatta beslut enbart på grundval av siffror i statistik byggda på dokumenterade fakta och konstruerade som prognoser. Huvuduppgiften är att offensivt se bakom siffrorna och ge människor möjligheter, tro, lust och kraft att arbeta sig ur kritiska lägen. Helst mot en visionär fond.
Den nu aktuella frågan för Norrtäljes förtroendevalda är att ta ställning i det påstådda ekonomiska krisläget för vissa skolor i kommunens norra del, bl a Singö och Herräng. "Krisen" bygger inte på att skolorna är i nedgånget skick med mögelangrepp, som skulle kräva restaureringar, saneringar, ja kanske t o m nybyggnationer, eller att verksamheten är diskutabel i fråga om kvalité, p g a långvariga stora svårigheter att få kompetenta lärarkrafter eller att skolorna har utsatta lägen sett ur trafiksäkerhetssynvinkel.
Nej, krisen sedd i planerarnas ögon är att elevunderlaget för närvarande tycks vara för litet enligt den abstrakta definitionen av elevplats, som för 50 år sedan var lika med bänkens ytor + några gångar mellan parbänkar. Det passade den tidens pedagogik. Idag måste definitioner av elevplats vara radikalt annorlunda med läroplanens krav på individualisering, varierade grupper, elevernas rätt till egna planeringar, lärarnas behov av arbetsutrymmen m m m m. Med andra ord: stora utrymmen, flera utrymmen. Ju mindre trängsel desto färre risker för konflikter. Ju större ytor desto större arbetsglädje hos både elever och lärare.
De som med planerarnas ögon - långt från verkligheten - bedömer en skolas yta för stor i förhållande till elevantalet och således för dyr p g a uppvärmning och städning t ex, är för elever och lärare funktionell för den verksamhet de ska ägna sig åt år 2006 och för de arbetsformer den moderna pedagogiken föreskriver. Modern undervisning kräver alltså ytor. Ni vid ritbord och miniräknare måste inse detta. Försvåra inte för lärare att arbeta enligt läroplaner och bidra inte till att våra elever blir kvar på den för svensk skola föga smickrande placering i standard bland europeiska skolor.
Inse att verksamhet och utrymmen hör ihop och påverkar varandra.
Det är en tillgång att ha skolor med goda utrymmen och en olycka med trängselskolor med ofta kortsiktiga nödlösningar. Sprida är lyckligare än att fösa ihop. En skola som växer för snabbt i elevantal, får alltid dras med fleråriga nödlösningar i frågan om utrymmen. Slutsatsen blir att elevplatser sedda ur ekonomiplanerarnas perspektiv tycks vara något statiskt, definitivt, dyrt och en gång för alla givet, men sedda med ögonen på den pedagogiska verksamheten, trivseln och verkligheten något flexibelt och föränderligt. Brist på utrymmen begränsar alltid starkt de didaktiska ambitionerna. Det har jag själv bittra erfarenheter av.
En av de aktuella skolorna i debatten - Singö - har ur lärares och elevers synvinkel ej för stora utrymmen - den totala skolytan i förhållande till även de f n något förminskade elevantalet avslöjar detta, om man vill hålla sig till sanningen!
Utrymmen bör få kosta. Våra barn har rätt till detta.
Nej, välj ett annat utvecklingsperspektiv med andra planeringsalternativ. Stötta skolorna och bygderna i det utsatta läget att få utveckla egna profiler till "kustkulturskolor" med inriktning på elevernas skapande i symbios med deras personliga begåvningsutveckling. Man satsar på t ex konst och konsthantverk, författande, musik och körsång, dans, drama, matlagning. Givetvis ska orternas äldre skapade begåvningar utnyttjas som handledare. Dagliga tillfällen att mera metodiskt skapa kontakter mellan generationer utanför familjekretsen, och förstås ha den levande skärgården under alla årstider som en stor inspirationskälla.
Snart skulle resultaten och skaparglädjen i Roslagens Kustkulturskolor bli en fjäder i "skolhatten" för Norrtälje Kommuns beslutsfattare och ett föredöme för andra att ta lärdom av. Förmodligen skulle skolorna få flera oväntade elever och bygden nya inflyttare! Och Norrtälje skulle ses som en satsande inspirationskälla!
Anders Burman, med 50-årig lärarerfarenhet, ännu aktiv lärare och lärarutbildare.
F d fortbildningskonsulent och läroplansmedarbetare.
Flerårig insyn i pedagogisk verksamhet i hundratals skolor.
