Maj 2008
Bakgrund
Den 8 juni 2006 tog kommunstyrelsen beslut om att inte stänga Singö skola.
Ledningskontoret gjorde på kommunstyrelsens uppdrag en mindre utredning, en konsekvensanalys som beslutsunderlag där det tydligt framgår att närheten till skolan är en bärande faktor för lokal utveckling av bygden. Beslutet för Singö skola gav också det eftermälet att samtliga partiledare i den borgerliga alliansen deklarerade att inga byskolor ska stängas, inte minst p g a det stora värdet för respektive bygd. Det kan också tilläggas att oppositionens partiledare sedan tidigare hade gjort sammalunda varför samtliga partier i Norrtälje kommun är fullständigt eniga i frågan.
Samtidigt togs beslut att upprätta en utvecklingsplan för Singö och Grisslehamn.
På grundval av ovanstående situation, med en total politisk majoritet för bevarande av byskolor i allmänhet och Singö skola i synnerhet, har Levande Roslagsbygd kunnat ta sig an uppgiften att vara den kraft som med ”underifrånperspektivet” kunna driva och ta en betydande del av arbetet med att upprätta en utvecklingsplan, åtminstone för Singö och Fogdö.
Med en stabil situation för skolan har Levande Roslagsbygd med tillförsikt kunnat arbeta vidare med utvecklingsfrågor där ett av målen givetvis är att bevara skolan på lång sikt.
Dock har vi vid ett antal tillfällen fört upp F5-skolor till diskussion. Vi har kunnat se att en ”lobby-verksamhet” för F9- och F5-skolor förts från förvaltningen under flera år, vilket måste anses som en process i direkt konflikt med kommunens övergripande mål angående byskolor. Det behöver inte vara ett akut hot men väl långsiktigt hot om byskolorna tappar sina sjätteklassare till F/6-9-skolor (högstadiet lever kvar som begrepp i folkmun och anledningen framgår tydligt när man försöker namnge skoltypen med dagens terminologi).
Byskolans fördel är också dess akilleshäl
Den lilla skolan är för många ett aktivt val med alla dess fördelar men å andra sidan äventyrar alltför få elever skolans hela existens. Idag är elevunderlaget på väg ner från en tidigare mycket hög nivå. Inom överskådlig tid kommer dock antalet elever att öka igen.
För två år sedan pekade Levande Roslagsbygd på en annalkande babyboom och idag är den ett faktum. Stockholms födelsetal är i denna stund på en ännu högre nivå än topparna kring 1990.
Beslut i skolnämnden
I november-07 tar skolnämnden beslut om ”Långsiktig utvecklingsplan för lärandet inom förskola och skola - organisation och lokaler” där bl a skola i Norrtälje organiseras utifrån tydligt fokus på förskola, förskoleklass-5 (F-5), förskoleklass-9 (F-9) och att övriga verksamheter (icke F9-skolor) i princip organiseras som F-5-verksamheter.
Beslutet tas utan att föregås av den utlovade dialogen som utlovats vid varje tillfälle vi tidigare har tagit upp frågan.
Anledningen till att vi inte tycks reagera förrän ett halvår senare är att vi över tid invaggas i tron att ”i princip” innefattar pedagogiken snarare än om i vilka lokaler eleverna ska befinna sig i. Rektorerna ansåg då och anser nu att de redan arbetar enligt modellen och att det inte nödvändigtvis innebär att eleverna byter skola i sjätte klass.
Vid ett möte i kommunstyrelsens au den 13/2-08 där Levande Roslagsbygd återigen beskriver hotet mot byskolor får vi dessutom veta att ”Det är i tätorterna skolan har problem, utvecklingsplan för skolan är nödvändig för att få ordning på lärandet i tätorten. Fokus är på det arbetet och ni ska inte vara oroliga för byskolorna” KsAu säger också att de vill ge skolnämnd och förvaltning arbetsro för att reda ut de stora utmaningar som finns i skolan.
På såväl operativ som övergripande nivå synes alltså inga aktuella hot mot byskolorna. Inte förrän vi får ett kort möte med förvaltningschefen blir det tydligare. Ulf Gustavsson konstaterar att beslutet att ta över sjätteklassare till bl a Norrsundsskolan är taget och skall effektueras. Det är enligt Ulf endast tidsplanen som fattas, vilket gör att läget kraftfullt förändras.
Att en landsbygdskommun som Norrtälje tar ett beslut som systematiskt minskar byskolornas elevunderlag med 15 % är underligt nog. Med ovanstående bakgrund är det direkt felaktigt!
Tillvägagångssätt
Skolnämndens beslut kan inte ses som något annat än att kommunens övergripande mål undergrävs av en sorts suboptimering inom skolnämnden. Att förvaltningen överhuvudtaget kan driva en sådan process är graverande. Det är riktigt illa när nämnden tar beslutet och när kommunstyrelsen låter det passera utan åtgärd blir det än värre.
När personalen ett halvår senare är osäkra om beslutets betydelse och varken föräldrar eller engagerad bygd blir involverade i processen kan det sammantaget inte bli mycket sämre vad avser såväl det politiska som operativa ledarskapet.
Otydlighet har hittills varit processens kännemärke. Trots gediget lobbande av förvaltningen är det ingen av oss som har uppfattat poängen med att flytta på sjätteklassare. Vari ligger den pedagogiska kraften?
Vi gissar att drivkraften inte bara är pedagogik, utan att det är också är ekonomi, även om det inte direkt framgår av beslutet. Ulf anser sig ha ett uppdrag att skapa ”ekonomiskt bärkraftiga enheter” vilket naturligtvis låter sunt. Men sunt är det bara då ekonomin isoleras till skolans värld. När bygden tas in i kalkylatorn måste vi fråga oss vad t ex Singö och Fogdö är. Enligt kommunens egen utredning är det ekonomiskt bärkraftiga enheter med god utvecklingspotential - åtminstone med en fungerande skola i byn.
Sammanfattning
Vi ser mycket allvarligt på konsekvenserna av ovanstående beslut, och utgår ifrån att kommunstyrelsens avsikt är att aktivt arbeta för att uppfylla avgivna löften och ambition angående byskolorna och ser fram emot att nya kompletterande direktiv ges till skolnämnden i närtid.
Till skolnämnden måste frågan ställas vad det är som är så pedagogiskt starkt i att jobba med F5/ F9 att nämnden anser sig tvungen att agera på ett sätt som långsiktigt äventyrar överlevnaden för kommunens samtliga byskolor?
Vi står naturligtvis till förfogande med rådgivning för att hjälpa till med att ställa saker till rätta.
/ Levande Roslagsbygds styrelse
