|
Skolnämndens argument för beslutet att stänga Singö skola ger
fler frågor än svar:
Skolnämndens Ordförande Ann S Pihlgren och Förvaltningschef
Ulf Gustavsson skriver i pressmeddelandet på kommunens hemsida:
"För bygdeskolan på Singö innebär förslaget att nämnden föreslås besluta att inför höstterminen 2009 kommer ingen verksamhet att bedrivas, av kvalitets- och kostnadsskäl, i skolbyggnaden på Singö. Istället erbjuds nu eleverna i förskoleklassen till år 2, verksamhet i Grisslehamns skola."
Levande Roslagsbygds kommentar:
Trots att många undersökningar har gjorts kan man inte fastslå att små skolor har lägre kvalitet än stora, inte ens motsatsen kan påvisas varför det är uppseendeväckande att Norrtäljes skolförvaltning anser sig ha det självklara svaret. Argumentet kan snarare ses som ett sätt att blockera tyngre politiker i kommunen från att delta i debatten, eftersom de inte anser sig kunna kliva in i detta ”expertisområde”.
Kvaliteten bedöms av föräldrar som hög.
Föräldrarna besöker skolan dagligdags och flera föräldrar har själva gått i skolan under tider då elevunderlaget har varit lägre än idag och enligt prognosen.
Kostnadsskäl var ett argument även 2006 men det handlar endast om marginella besparingar som dessutom äts upp av de nödvändiga förändringar som måste ske i Grisslehamn för att ta hand om de mindre barnen. Kommunen ska här också behålla lokalen varför resonemanget om att spara på lokaler blir än svårare att förstå.
Förskoleklass till årskurs 2?
Idag är Singö en F-3 skola. Känner inte skolnämnden till det?
Om man ska vara riktigt petig så ska tredjeklassare antingen gå kvar i en stängd skola eller inte i skolan alls, åtminstone utifrån given information av skolnämnden (som i övrigt är mån om pedagogisk kvalitet).
"Under ett antal år har elevunderlaget på Singö minskat. De prognoser som finns över bygdens utveckling visar inga tecken på att trenden kommer att förändras. "
Skolnämnden tycks inte vara bekant med den process som pågår i bygden tillsammans med kommunen själv. Beslutet från 2006 att upprätta en utvecklingsplan innefattar en långsiktighet där skolan är en av förutsättningarna för utveckling av bygden, vilken i sin tur bidrar med ett ökat elevunderlag.
Förvisso tyder mycket på att elevunderlaget minskar i ytterligare ett par år men prognoserna bygger just på att inget ska utvecklas eller ske överhuvudtaget de närmaste åren.
Där tas inte hänsyn till bygdens framtida utvecklingsmöjligheter med bl a ny bostadsbyggnation. Inte ens det faktum att födelsetalen i Stockholmsområdet ökar markant och att bygdens inpendling av barn i åldrarna 2-7 år som inte föds i bygden gör prognosen än mer begränsad.
"Under ett antal år har barn från Grisslehamn bussats för att fylla de tomma platserna i Singö."
Den närmast geniala idén att köra Singöbarn (4-6) till Grisslehamn och Grisslebarn (0-3) till Singö har pågått i trettio år och att kalla det för ”att fylla de tomma platserna” visar bara på ett exempel av vilken okunskap som bristen på dialog genererar.
Analogt med nämndens beskrivning ska m a o Singöbarn köras till Grisslehamn för att fylla upp de ”tomma platserna” där men 55 barn i Grisslehamn är i överkant av vad skolan kan hantera.
2006 kom tjänstemän utfarande med gamla ritningar och försökte övertyga personalen om att vindsvåningen med knapp ståhöjd skulle kategoriseras som ett klassrum. Ska den osnygga manövern upprepas redan två år senare?
"Skolhuset på Singö kommer tillsvidare inte att användas, men kommer inte heller säljas i avvaktan på eventuell ökning av antal barn."
Det är en ren förolämpning mot såväl föräldrar, bygden som kommunfullmäktige.
När skulle denna förvaltning öppna Singö igen? Vid ytterligare fem barn, tjugo, femtio?
Oavsett vilket svaret skulle bli idag så går det inte ens att föreställa sig att det skulle effektueras om ett par år, när det två år gamla beslutet och ett löfte från i vintras att behålla skolan inte längre gäller idag.
Beroende på hur denna process har kommit att gestalta sig är det svårt att se detta som något annat än en strategi för att slippa ta upp beslutet för stängning till fullmäktige.
"Föräldrar till barn i Grisslehamn eller Singö har alltid rätt att göra ett annat val av skola i skol-valet. Även här kommer föräldrarna att tillsammans med sina barn få möjlighet att hitta den bästa lösningen för deras barn i skolvalet 2009. Som hjälp erbjuds ett enskilt placeringssamtal tillsammans med erfaren vägledare. "
I vad består valet? Att sjuåringar kan välja på att åka sju mil till Norrtälje eller till Hallstavik eller Elmsta är varken något nytt eller angeläget erbjudande. För de som är intresserade av detta finns valet såväl med som utan Singö skola.
Erfarna vägledare kan faktiskt behövas i de fall när den närmaste skolan inte passar för enstaka elever men vad ska vägledas utan Singö skola?
Valfriheten mellan olika skolor är normalt viktig för de styrande partierna.
Föräldrar i landsbygden anses uppenbarligen inte lika kapabla att välja skola åt sina barn som de i tätorten. I detta avseende ska politiker och tjänstemän avgöra åt föräldrar vad som är bra eller dålig kvalitet för dem och deras barn.
Politiker vill förklara, bl a saxat ur NT:
"Vi har valt att sätta eleverna och deras lärande i centrum, säger centerns gruppledare Berit Jansson.
Är det lokalen eller eleven som är viktig? I dag går det 22 elever på Singö. Att hålla samma pedagogiska nivå då som de andra elever i kommunen får är omöjligt, säger Berit Jansson. "
För två år sedan, vid beslutet i KS att bevara Singö och när centerns vallöfte gavs att bibehålla byskolorna var alla fakta redan kända vad avser såväl prognoser som kvalitetsaspekter.
Den här lokalen är viktig (och ingenting som måste ställas i motsats till kvalitet)!
Det förstod KS 2006 utifrån perspektivet att byskolan genererar livskraft och framtidstro som får bl a företagare att våga ta steget till att utöka eller starta verksamheter, vilket i sin tur ger ett större elevunderlag framöver.
Att det skulle vara omöjligt att hålla samma kvalitet som i större skolor upplevs snarast som positivt av många föräldrar (och väldigt många pedagoger med dem) eftersom kvaliteten upplevs som bättre! Föräldrar, som i vissa fall har gått i skolan själva och upplevt för- och nackdelar med små barngrupper är er bästa remissinstans i den frågan.
Naturligtvis finns det för- och nackdelar med små skolor, och det är just detta som Levande Roslagsbygd och föräldrar vill ha en dialog med förvaltningen om. Men det har förvaltningen envist förvägrat oss.
Avståndet till Grisslehamn är bara nio kilometer.
Detta måste ses som ett ”icke-argument” och bygger på djup okunskap.
Alla barn i Grissle/Singö åker buss under någon period. De yngre åker till Singö och de äldre till Grisslehamn. Avståndet är ointressant och är heller inget argument vare sig för eller emot.
Detta har skett under närmare trettio år sedan dåvarande skolstyrelsen och bygden tillsammans arbetade fram en mycket bra lösning på problemet med lågt elevunderlag. Bussningen är i själva verket ett mycket gott exempel på hur bygder kan utvecklas genom samarbeten över gränserna.
Vi värnar fortfarande små byskolor säger Berit Jansson. I barn- och skolkontorets ursprungliga förslag var skolorna i Skebo, Söderbykarl och Herräng också hotade. Men där satte centern stopp. Att stänga Singö skola gick vi med på om man inte gjorde sig av med fastigheten.
Berit tycks ignorera centerns vallöfte och ogenerat mena att centern just i detta nu har räddat tre skolor från nedläggning. Att Singö ska tas ur malpåsen i någon grumlig framtid är ett löfte lika grumligt som det förra.
Förlusten av en årskurs kan betyda mycket för små skolor. Därför ligger de i bygdeenheter för att flera skolor tillsammans ska klara ekonomin, säger Berit Jansson.
Möjligen felciterat eftersom det är svårt att förstå vad som menas.
Singö-Grisslehamn är dock redan idag ett exempel på ett samarbete som har fungerat väl under tider av såväl höga som låga elevunderlag.
Grundskoleplanen med F5-skolor är ett tydligt hot mot samtliga byskolor.
Ett parti som påstår sig värna om bygdeskolor är inte tillförlitligt när de godkänner en plan som dränerar elevunderlaget för byskolorna med cirka 15%. Centern är ett parti som värnar om landsbygden, Norrtälje kommun är till stora delar landsbygd och halva befolkningen bor utanför tätorten. Att kommunen, inberäknat centerpartiet bygger en struktur som urholkar byskolornas fortsatta existens kan inte nog ifrågasättas. Lösa påståenden om att pedagogiken kräver detta behöver penetreras djupare än vad som skett hittills.
Ann S Pihlgren menar att det är svårt att låta dem som berörs av ett så negativt beslut vara med i diskussionerna.
Intressant reflektion.
Vi har stor förståelse för att man inte kan ha med verksamheter som ska läggas ned eller t ex människor som ska sägas upp, med i diskussioner om detsamma.
I en process torde dock det första steget vara att det finns ett problem som behöver sin lösning och där ska berörda personer absolut vara med. Om det sedan i nästa steg framkommer att lösningen är nedläggning så är det en annan sak men Ann S visar tydligt med sitt uttalande att hon redan hade bestämt sig, vilket är synnerligen graverande.
Ann S Pihlgren understryker att personalen har en bra verksamhet i skolan som nu överförs till Grisslehamn.
– Vi har för mycket lokaler, överskottet som blir när lokaler stängs ska användas till att kvalitetshöja undervisningen, säger hon.
Nu blir det riktigt svårt att följa med i resonemanget.
Kvaliteten är alltså bra men det är lokalen som är bekymret. Och det lär lokalen att vara forsättningsvis i kommunens ägo, så hur blir kvaliteten bättre i det här fallet när skolan inte avvecklas helt? Svaret är givetvis att Ann S inte tänker öppna skolan igen.
Både Ulf Gustavsson och Ann S Pihlgren är noga med att poängtera att eleverna inte kommer att placeras någonstans mot sin vilja. – Det är föräldrarna som gör skolvalet, säger Ann S Pihlgren.
Återigen får vi ”valfriheten” till oss.
En märklig retorik möter föräldrarna när Ann S och Ulf beskriver att Singö skola inte är tillräcklig bra men däremot anses det som ”hög kvalitet” när en sjuåring kan välja mellan skolor som ligger fyra till sju mil hemifrån.
Det är tydligt att det är en teoretisk modell (som möjligen duger i tätorten) som får styra även i landsbygden vilken nämnd och förvaltning saknar nödvändiga kunskper om.
Olle Jansson (s) är vice ordförande i barn- och skolnämnden. Han är inte övertygad om att centern lyckats rädda bygdeskolorna och om att det är en bra idé att lyfta över sjätteklassarna till högstadieskolorna. – Socialdemokraterna var med på det när beslutet togs i november förra året men inte längre. Vi tror att det blir ett för stort ekonomiskt tapp för bygdeskolorna. Vi ser det som en smygförberedelse för att lägga ned fler skolor, säger han.
Mycket obetänksamt att gå med på ett inriktningsbeslut som nämnden sedan kan luta sig tillbaka på som en sanning överställt allt förnuft. Vi förstår idag att såväl Socialdemokraterna som Kjell Jansson(!) uppfattade ”skolans utvecklingsplan” som ett övergripande stöd för kvalitetsarbete, modifierbart vid behov men nu ser vi konsekvenserna.
Idag är det skolförvaltningen som styr utvecklingen inom kommunen.
- Svansen viftar med hunden.
Med ovanstående tunna argument riskerar en liten grupp personer att få genomdriva förändringar som det knappast finns majoritet för, varken i befolkningen eller i fullmäktige.
Beslutet får stora konsekvenser över lång tid och kräver normalt en konsekvensbeskrivning på ett mer övergripande plan. Det enda som kan betraktas som skickligt i processen är sannolikt förvaltningens navigering för att slippa densamma. | 
