Inledning

Peter Wahlfort, Levande Roslagsbygd

Nu börjar det dyka upp "byskolor" mitt i Stockholm, skolor som inser behovet av den lilla verksamheten.

Som exempel är Enskede byskolas intention, enligt dem själva "...att skapa en skola i ”byskoleanda”, där både elever och personal känner sig trygga och trivs. Vacker miljö, fåtal elever, välutbildad lärarkår och personal säkrar en rofylld tillvaro. En lugn och idyllisk atmosfär bidrar till varje enskild elevs maximala utveckling."

Norrtälje har därmed fått konkurrens om barnfamiljer som söker ovanstående ideal för sina barn och säkerligen också för sig själva. Vår kommun har alla förutsättningar att erbjuda just det som idag efterfrågas av många barnfamiljer i Stockholmstrakten, och som dessutom anses som högkvalitativa skolor av många familjer och skolpersonal.

Förutsättningar för glesbygd i en storstadsregion

Carl-Gustav Hagander.  Landssekreterare, Länsstyrelsen i Stockholms län

Det är livsstilsförändringar som gör att människor söker sig ut till glesbygderna hävdade Carl-Gustaf Hagander från länsstyrelsen i sitt anförande. Ny teknologi gör det möjligt för många att arbeta på distans och därmed förverkliga ett boende nära naturen och vatten samt inte minst en lugn och harmonisk uppväxtmiljö för barnen. Ofta söker man sig till miljöer där man växt upp eller tillbringat sina somrar.

Alltså är barn i Norrtäljes stora fritidsbebyggelse potentiella utflyttare när det blir dags att bilda familj.

För att arbeta med bygdens utveckling är det viktigt att förstå sin egen del i helheten och kunna arbeta utifrån kunskapen om vilka hot, möjligheter, styrkor och svagheter bygden har. - SWOT-analys.

Tio minuter om "vår" byskola i Norrtälje

- Söderbykarl

Per-Eric Wilén

Efter rykten om att skolan är hotad har en grupp bildats som jobbar med bygdens utvecklingsfrågor.

Tomter helt nära skolan står klara för bebyggelse och gruppen har en hemsida under upparbetning.

Konstaterar också att F5-modellen är en smygande nedläggning även av Söderbykarls skola men att det fortfarande finns och behövs ”äkta byskolor” i Söderbykarl och Norrtälje medan man i centrala Stockholm

startar friskolor som man kallar för byskolor.

- Herräng

Anna Lena Järvelä och Carita Holmberg

Närheten i den lilla skolan gör att alla barn har tillgång till vuxenkontakter varje dag vilket är svårt att uppnå även i väl fungerande större skolor. Flexibiliteten är en tillgång. Till Herrängs skola har barnen med sig flytväst på dagarna, utifall man får lust och tid att gå till havet. Vid ett tillfälle i veckan som har varit uppstod det en stökig situation i skolan och man kallade raskt ihop hela skolan för att prata ut om detta med samtliga elever.

Den lilla byskolan är alltid hotad, när man istället skulle kunna använda byskolorna som en instrument för att marknadsföra hela kommunen.

- Skebobruk

Arne Vauhkola

Föräldraföreningen arbetar aktivt med skolfrågor. Under sommaren fick man in ett stort antal namnunderskrifter för skolans bevarande på kort period eftersom en nedläggning av skolan anses som ett hot mot hela tillvaron i Skebobruk med omnejd.  Det finns en hel del mindre arbetsplatser i Skebo och skolan är en viktig del av den utvecklingen.

Skebobruks möjligheter att växa är beroende av att det finns en skola att flytta till eller växa upp i.

Skolan har idag exakt lika många elever som 1981. Däremellan har det varit betydligt större elevunderlag och det kommer det också att vara under lång tider av nästa tjugofemårsperiod.

- Singö och Grisslehamn

Lisbeth Eriksson och Laila Kitzler

För snart trettio år sedan började dåvarande skolstyrelsen i ett samarbete med bygden att skjutsa elever först från Hallstavik, senare från Grisslehamn till Singö skola. Än idag är detta ett självklart sätt att samarbeta mellan Grisslehamn och Singö och ger möjligheter för föräldrar att välja det lilla alternativet.

Skjutsningen har också bidragit till att de två bygderna Grisslehamn och Singö har närmat sig varandra genom att föräldrarna har umgåtts sedan barnen var riktigt små.

- Ett paradexempel på en lokal lösning som utvecklar både skola och bygd över lång tid.

Lisbeth var med på sjuttiotalet när strukturen lades och Laila är nyligen inflyttad till Fjäll, söder om Grisslehamn och utnyttjar möjligheten att välja Singö skola för hennes barn trots att det är närmare till Elmsta.

Laila arbetar som forskare och oftast hemifrån. Avstånd till Stockholm eller Uppsala har då liten betydelse och hon är själv ett konkret exempel på att distansarbete och ändrade rörelsemönster förändrar demografin så att en lantis verkligen kan forska om det finns internet.

Byskolor är attraktiva för familjer som vill flytta till landet och om de läggs ned försvinner attraktionskraften.

Organisation av lärandet i landsbygden

Hans-Erik Persson. Utvecklingskonsult, tidigare skol- och socialchef.

Horisontell samverkan är en viktig parameter för att bli framgångsrik i glesbygden.

Bygden behöver hitta samarbetsformer och nyckelpersoner samt koncentrera sig på aktiviteter som har substans över tid, för att bli framgångsrika. Dessutom behöver man se sin egen position i omvärlden med

öppna ögon och dra nytta av globala och nationella trender.

Lärandets förutsättningar behöver inte vara beroende av specifika lokaler.

På Vinön i Hjälmaren har man utvecklat en specialitet i lärandet utomhus, i samverkan med fastlandet.

Detta sker på stränderna och även i befintliga lokaler på ön och det är inte bara elever från grundskolan utan också elever från högskolan som i sin tur studerar pedagogiker i utomhusmiljö.

Individualiserat lärande är Sverige inte särskilt bra på rent allmänt, jämfört med internationella mått.

Dock har de små enheterna betydligt större möjligheter till detta och till autentiskt lärande där det är enklare

för skolor på landsbygden att gå ut från skolan och möta olika saker i närmiljön än vad stadsskolor har.

Styrningen av lärandet inom kommunen kan se ut på många sätt.

Insikt och attityd inför lärandet är grundläggande faktorer som först måste värderas.

Därefter kan man bestämma vilken modell som ska användas för att styra mot mål eller resultat.

Katrineholm, Sorsele, Ragunda, Orsa, Ragunda och Bräcke är ett antal kommuner som har eller har haft

modeller som kan hantera den lilla skolan utifrån ett mer övergripande synsätt. 

Sammanfattning och avslutande diskussion

Tre grupper förde långa diskussioner vilka bl a utmynnade i att landsbygden inte alltid ska behöva hävda sin särart varje gång utvecklingen skall diskuteras. Norrtälje kommun måste inse att mer än halva kommunen är

just landsbygd och att landsbygden ingår som en väsentlig del i kommunens vardag.